Ulrika Jansson

Cultural adaptations

Cultural Adaptations 2019-2021 var ett EU projekt drivet av Creative Carbon Scotland i Skottland, Irland, Belgien och Sverige som fokuserade på att utveckla hur konstnärlig kompetens kan bidra till samhällets arbete kring klimatanpassning. Syftet var att förvandla teoretiska kunskaper inom klimatanpassning och konstnärligt förhållningssätt till praktik. I samarbete med TILLT, Göteborg stad Kretslopp och vatten/Rain Gothenburg och bostadsbolaget Poseidon AB genomförde jag ett processutveklingsarbete kring klimatanpassning under hösten 2019. www.culturaladaptations.com

Uppdraget var hur dagvattenhantering på en bostadsgård i Brämaregården i Göteborg kunde gestaltas utifrån ett konstnärligt perspektiv. Poseidon AB ville skapa ett bra exempel på klimatanpassning som andra privata fastighetsägare, planerare och entreprenörer kunde inspireras av och lära av. Som konstnär arbetade jag med att öppna upp processen i projektgruppen för fler värden än att enbart tillföra en ny dagvattenfunktion. Resultatet blev att delta i gestaltningen av en komplett design av bostadsgården och fördröjningsfunktionerna för dagvatten, samt en skiss på två fysiska konstverk som aktiveras av regnvatten.

 

Under projektet arbetade jag med workshops med olika övningar på platsen för att projektgruppen skulle använda alla sina sinnen och förstå platsen på ett djupare plan. I samband med det introducerade jag begreppet permakultur som jag är utbildad inom. Permakultur är ett multifunktionellt designverktyg som syftar till att utveckla verkligt hållbara levande system genom att efterlikna ekosystem. Det är en vägledning i att forma mänskliga miljöer som bidrar positivt till sin omgivning, snarare än att bara göra så lite skada som möjligt. Inom permakultur är en djup observation av platsen en förutsättning för att kunna påbörja en design.

I Brämaregården var den islamiska trädgården en inspiration, med Göteborgs moské som närmaste granne till gården. Den islamiska trädgården - paradisets trädgård - är en trädgård för alla sinnen där människan existerar i balans med naturen och där vatten spelar en symbolisk och funktionell huvudroll. Att utforma en modern version av paradisets trädgård blev en nyckelidé för gårdens övergripande design. 

I gestaltningen ville jag särskilt lyfta fram ett antal berättelser relaterade till platsen. Den ena är korpen för dess koppling till närliggande Ramberget som är uppkallat efter det forntida svenska ordet för korp, ram, eftersom det sägs att det alltid har bott korpar i berget. Jag blev inspirerad att ta in korpen som en estetisk och mytisk karaktär i designen såväl som andra fåglar som målgrupp eftersom de spelar en framträdande roll i paradisets trädgård med sin sång. Fågelpopulationen i Europa har minskat drastiskt under de senaste 30 åren och många fågelarter står inför samma öde som bin och andra insekter. I våra städer är det därför viktigt att fokusera mer på att skapa och bevara fågelhabitat.

Ramberget rymmer också historien om Peter Rambo, uppkallad efter Ramberget, som emigrerade från Sverige till Amerika 1650 och tog med frön från ett lokalt äppelträd. Äppelsorten dog ut i Sverige, men levde vidare i Amerika, och det kom faktiskt att ge karaktären Rambo sitt namn, när pjäsförfattaren smakade äpplet medan han skrev historien. Vi fick reda på att äppelträdet kom tillbaka till Sverige 2007 och lyckades köpa några plantor till gården.

Skissen på gestaltningen är en multifunktionell mötesplats för människor och djur där gröna, blåa, sociala och estetiska värden är sammankopplade. Växtgestaltningen fokuserar på ätbara växter för insekter, fåglar och människor och perenner, buskar och träd för fåglar att hitta mat och skydd - samt att kunna dricka och simma i regnvatten. Trädgårdsgruppen får större odlingslådor och det kommer att finnas en mötesplats med ett tak med Rambo äppelträdet i mitten. Dagvattenfördröjningen på bostadsgården skapas för att minska belastningen på det kommunala dagvattensystemet. Regnvattnet från hustaken leds delvis ner i raingardens med växter och delvis över gården i synliga bäckar för att skapa en visuell och audiell effekt på platsen. 

En upphöjd vattenränna leder regnvatten från taket till en regnvattensdriven fontän i en damm med nedgrävda vattenmagasin anslutna till en handpump, så vattnet kan senare användas av odlingsgruppen till odlingarna på gården.  Fontänen kommer att samla upp vatten som ett fågelbad och avge ljud medan vattnet rinner längs regnkedjor av kroppsdelar av en korp och ut genom korpshuvuden, som medeltida gargoyler som transporterar vatten och skyddar en plats från ondska. På mötesplatsen skyddas invånarna från vädret av en stor korpvinge som bildar ett tak över en pergola. Den är gjord av böjd plåt som koncentrerar vattnet och bildar en regngardin på baksidan. Under pergolan finns en träbänk med ingraverade bilder och berättelser som belyser fåglarnas plats i människans natur och vår plats i deras kultur.

Syftet med processutvecklingsarbetet har varit att ta fram en skiss både på en arbetsmetod och på ett funktionellt exempel i hur ett bostadsföretag kan arbeta med sina utomhusmiljöer. Samtidigt som vi arbetar med en funktionell klimatanpassning som dagvattenfördröjning kan vi också ta itu med andra sociala och ekologiska utmaningar som vi också snabbt måste lösa, vilket sparar både pengar och tid. Om vi ​​lägger lite mer tid på processer som denna, låt fler kompetenser komma till tals, verkligen ser djupt på komplexiteten i en plats, försöker utmana vanliga sätt att arbeta och sköta underhållet på en plats och hela tiden håller visionen om en multifunktionell plats som tar sig an fler utmaningar än en - då är chansen att vi kommer mycket längre. Min roll som konstnär har varit att påminna om detta högre mål genom processen och översätta vad det innebär i praktiken i detta sammanhang på just denna plats.

Processutvecklingsarbetet har presenterats publikt på flera seminarier inom Cultural adaptations, bl.a. Röda sten Konsthall och Världskulturmuseet 2019 och på internationella digitala konferenser som Climate café arrangerat av Länsstyrelsen i Västra Götaland och i EU-projektet BEGIN 2021.